Ofta förekommande frågor

Painamalla kysymyksen otsikkoa aukeaa siihen liittyvä vastaus.

Kan en byggnad eller en bostad säljas utan energicertifikat?

Då en bostad säljs eller hyrs ut skall energicertifikatet hållas framlagt för en eventuell köpare eller hyresgäst. Också då en fastighet säljs ligger det i både säljarens och köparens intresse att det finns ett energicertifikat för fastigheten, fastän en affär gjord utan energicertifikat är laglig.

Energicertifikatet ska vara framlagt till påseende i samband med att bostaden säljs eller hyrs ut. Måste ägaren av en bostadsaktie skaffa ett energicertifikat som gäller hela byggnaden?

Energicertifikaten gäller för en hel byggnad eller byggnadsgrupp, inte endast för en enskild bostad. Bostadsaktiebolaget låter göra ett energicertifikat som gäller hela byggnaden och en enskild delägare måste således inte betala för certifikatet. Energicertifikatet erhålls av bostadsbolagets disponent eller styrelsens ordförande.

Påverkar kraven på nya byggnaders energiprestanda deras arkitektur?

Vid ansökan om bygglov  skall varje byggnad uppfylla de minimikrav för byggnadens energiprestanda som fordras i byggnadsbestämmelserna.

Byggnadens arkitektur och energiprestanda är i varje fall beroende av varandra, dvs. de arkitektoniska lösningarna påverkar också energiförbrukningen och därvia energicertifikatet. Slutresultatet blir naturligtvis bäst om alla som arbetar med byggnadens planering har ett gott inbördes samarbete.

Vad kostar energicertifikatet?

Certifikatets pris beror på byggnadstypen och den arbetsinsats som fordras för att göra upp certifikatet.  Priset på ett energicertifikat för gamla bostadshus med fler än sex lägenheter påverkas bl.a. på vilket sätt certifikatet utfärdas och på tillgången till underlagsinformation.

Om energicertifikatet ges i samband med en granskning, är certifikatets andel av kostnaderna mycket liten. Om energicertifikatet utfärdas i samband med diskponentintyget, kan insamlingen av information första gången medföra tilläggsarbete, men efter detta fordras bara en årlig uppdatering av vissa beräkningsuppgifter.

Priset på ett energicertifikat för ett gammalt egnahemshus påverkas bl.a. av fastighetens läge, tillgången till underlagsinformation och vidare på om energicertifikatet utarbetas samtidigt med annan granskning av byggnaden, såsom kartläggning av byggnadens skick eller inspektion av värmepannan.

Hur beräknas olika fastigheters energiprestanda?

Bedömningen av byggnadens energiprestanda som används i energicertifikatet baserar sig antingen på kalkylerad förbrukning eller den faktiska energiförbrukningen.

Energiprestandan för nya byggnader uppskattas på basis av den kalkylerade förbrukningen i samband med att bygglov beviljas. Energiförbrukningen i bostadshus med högst sex bostäder beräknas enligt kalkyleringsmetoden i Finlands byggbestämmelsesamlig del D5. I fråga om andra nybyggnader kan även andra lämpliga kalkylmetoder användas.

Då energicertifikatet uppgörs frivilligt för ett befintligt egnahemshus eller en fastighet med högst sex bostäder, uppskattas energieffektiviteten på basis av den kalkylerade förbrukningen enligt byggbestämmelsesamlingens del D5.

Beräkningen av energiprestandan för andra befintliga byggnader baserar sig på den verkliga förbrukningen. Om beräkningen av energiprestandan stadgas i förordningen om energicertifikat för byggnader.

Varför behöver gamla egnahemshus inte energicertifikat?

Lagstiftningen om byggnaders energiprestanda syftar till att förbättra energieffektiviteten på ett kostnadseffektivt sätt.

För nya småhus kan energicertifikatet utarbetas som en del av planeringsprocessen. Däremot är de gamla småhusen av mycket varierande karaktär, och det är svårt att ta fram en allmän modell som är kostnadseffektiv i alla upptänkliga situationer då man vill beräkna husens energiprestanda och utarbeta energicertifikaten. Därför är energicertifikaten frivilliga för småhus som byggts innan lagen träder i kraft.

Varje ansvarskännande person som köper en fastighet tar i alla fall reda på dess energiprestanda. Därför är det sannolikt att de som säljer gamla egnahemshus kommer att finna att det ligger i deras intresse att skaffa ett frivilligt energicertifikat.

Allt eftersom priset på energi stiger får energisparandet allt större betydelse, och fastighetsägarna blir mer intresserade av att ta reda på hur de kan höja sin fastighets energiprestanda.

Från och med när måste energicertifikatet skaffas?

Lagen om energicertifikat för byggnader och den kompletterande energicertifikatförordningen träder i kraft i början av år 2008. Efter detta skall energicertifikatet skaffas när man uppför en ny byggnad.

För befintliga byggnader behövs energicertifikatet från och med början av år 2009 i samband med försäljning eller uthyrning. Certifikaten kan naturligtvis göras upp på förhand redan under år 2008.

Frivilliga energicertifikat för befintliga egnahemshus kan ges genast när de första personerna som utfärdar separata energicertifikat har fått sin kompetens.

Vem utfärdar energicertifikaten?

Energicertifikat för nya byggnader ges av byggnadens huvudplanerare.

Energicertifikat som beviljas i samband med energikartläggningen, ges av den som utför kartläggningen. Ett energicertifikat som ingår i disponentintyget ges av husbolagets disponent eller styrelseordförande.

Den som utfärdar ett separat energicertifikat måste ha lämplig examen inom byggbranschen eller husteknikbranschen, såsom yrkeshögskoleexamen eller högre motsvarande examen eller tidigare byggnadsingenjörs, byggnadsarkitekts, vvs-, maskin- eller elingenjörs, vvs- eller elteknikers examen eller byggmästarexamen. Den som fastställer kompetensen kan godkänna att examen ersätts med minst tre års arbetserfarenhet i arbetsuppgifter som ansluter sig till byggnaders energiförbrukning. Dessutom skall den som utfärdar energicertifikat vara insatt i utarbetandet av energicertifikat och bestämmelserna som gäller energicertifikat.

Utbildning eller arbetserfarenhet ger inte direkt kompetens för den som utfärdar ett separat energicertifikat, utan kompetensen säkerställs alltid i en tentamen som ordnas av den som fastställer kompetensen, som i sin tur har godkänts av miljöministeriet. FISE Oy och Fastighetsbranschens utbildningsstiftelse (Kiinteistöalan koulutussäätiö) har godkänts för att kunna fastställa kompetensen.

Måste alla byggnader ha energicertifikat?

Man behöver inte ha certifikat utom när byggnaden tas i bruk, säljs eller hyrs ut.

Energicertifikat är obligatoriska i Finland för snart sagt alla slags byggnader. Men anskaffning av energicertifikat är inte obligatoriskt för befintliga egnahemshus och fastigheter med högst sex lägenheter. Certifikatet krävs inte heller för fritidsbostäder som används högst fyra månader om året eller för byggnader som understiger 50 m2. Kravet på energicertifikat gäller inte heller industribyggnader, skyddade byggnader eller kyrkor.

Varför behövs ett särskilt certifikat, eftersom energiräkningen ju gör det möjligt att kontrollera förbrukningen?

Energicertifikatet gör det möjligt att jämföra fastighetens energiförbrukning med hur mycket energi andra motsvarande byggnader förbrukar, eftersom energiförbrukningen på basis av gemensam överenskommelse presenteras enligt samma skala. I småhus påverkar familjens dagliga vanor i hög grad energiförbrukningen, och detta gör det omöjligt att på basis av energiräkningen få fram en korrekt jämförelse mellan hus som bebos av olika stora familjer.

Energicertifikaten är upplagda så att de anger energiförbrukningen vid genomsnittlig användning av huset, dvs. så att de enskilda familjernas vanor inte påverkar husens energiklass. Energicertifikatet gör det möjligt att jämföra hus för vilka man enbart har tillgång till antingen elräkningen eller oljeräkningen.

Vad är byggnadens bruttoyta som används i energicertifikat?

Som yta i energicertifikat används byggnadens bruttoyta minskad med andelen ouppvärmda utrymmen. Med ouppvärmt utrymme avses en byggnad eller en del av byggnad som inte är utrustad med ett uppvärmningssystem. Exempel på sådana utrymmen är till exempel kalla vindar, kalla bilgarage och kalla lager.

De uppvärmda utrymmena förbrukar den största delen av den energi en byggnad behöver. De ouppvärmda utrymmenas inverkan på energiförbrukningen är i allmänhet liten, men andelen yta av bruttoytan kan vara stor. Om ytan för sådana utrymmen har tagits med i beräkningen av energiprestandavärdet, har det gett en för bra bild av byggnadens energiprestanda.

Miljöministeriet har på 16.12.2008 ändrat förordningen om energicertifikat för byggnader. Genom förordningsändringen klargörs ytan som ska tillämpas vid beräkningen av energiprestandavärdet. Genom ändringen säkerställs att energicertifikatet sporrar till att förbättra energiprestandan och att certifikatet ger en riktig bild av byggnadens energiprestanda.

Ändringen av förordningen träder i kraft 1.1.2009. Energicertifikat som utfärdats före ändringen är i kraft under den tid som anges i certifikatet.